Monday, October 20, 2014

Home is where the waves are


På söndag morgon så hade vädret lättat upp lite.


Jag vaknade vid 6:30 pga så excited att jag inte kunde sova.


Susa (min lärare) hämtade oss vid 8 i sin tuktuk och så körde vi iväg mot Galle, en stor stad i södra Sri Lanka.


Ungefär trettio minuter tog det att komma fram och vi åkte längs med kusten hela vägen.


Tröttnar aldrig.


Många palmer på vägen…


… och några till. Så himla fina!


Tillsist så kom vi fram till Galle och den lilla stranden där vi skulle surfa för dagen. 


Det här är en "nybörjarstrand" och vågorna kommer bara från ett håll, till skillnad från i Hikkaduwa där stranden är så bred att de kan komma helt från sidan om man har otur. 


Då jag redan hade tagit två lektioner i Hikkaduwa så tyckte Susa att jag var redo för en lite mindre bräda. HOLY CRAP vad mycket svårare det var på en gång. Den var ungefär en foot kortare än den första jag hade. Det braiga med den här är att den har en Go Pro- mount så att jag kan koppla i min kamera så fort som den kommer! Tänk vad mycket roliga filmer på när jag ramlar!


Jätteglad tjej i sitt absolut bästa element.


Upp…


… och iväg!


Världens bästa känsla, helt klart. Min lärare sa också att han vanligtvis inte brukar gå så snabbt fram med sina elever, men att jag har talang så att jag klarar det ändå. The pressure liksom!!! Men det gick bra, jag lyckades paddla ikapp några vågor själv och det var helt fantastiskt. Behöver köra mer body pump så att mina armar blir starkare för dear god de var som kokt spagetti efter bara några rundor.


Lyckades surfa några vågor åt sidan också och det var om möjligt ännu mer amazing.


Bad en kille att fota mig och Celine ute i havet, detta är en av bilderna jag hittade i min kamera efteråt. Klagar väl inte jättemycket om man säger så.


Bild tagen från stället där vi vilade upp oss mellan varven.


Utsikt från liggandes position på raststället. Palmer är amazeballs PUNKT.

Vi körde två lektioner var och det känns så in i bomben idag. Min stackars kropp… Men det är the best kind of pain, helt klart. Can't wait to go back, det är på riktigt det enda jag tänker på. Kunde knappt somna igår för att jag föreställde mig olika vågor och hur jag bäst skulle approacha dem. Kort och gott, jag har verkligen hittat min sport.

No comments:

Post a Comment